onsdag 26 augusti 2009

35/101 Peter Jöback var inte med och kommenterade


Gröna lund.
Tidigare en ganska otäck plats, karuseller och dyl har aldrig varit min grej riktigt.
Sist jag var där var jag 8 eller 9 år gammal, pappa och min farbror tyckte jag skulle åka flygande mattan med dem.
Den såg inte så farlig ut faktiskt, det kommer jag ihåg.
Det hela slutar med att jag i tårar klammrar mig fast i dödsångest vid bommen man har över låren.
Sen vart det inte så många mer karuseller den dagen.
Som sagt, jag har inte varit där sedan dess, för 15 år sedan.
Nu i vuxen ålder har jag dock lyckats hitta en Quinna med en 6årig dotter, så då är ju grönan givet som sommarnöje =) , och jag kommer omöjligtvis undan längre.
6åringar har inte riktigt lärt sig vad som är läskigt och inte, så de hoppar på vad som helst.
Planen denna soliga dag var att mjukstarta med bläckfisken, sen köra kvasten alla tre.
Men vi var inte precis ensamma, sommarkrysset spelades inte, det var den sista lördagen innan skolan börjar, och fint väder.
Så det var snarare så att det var tomt ute i resten av Stockholm =) .
Köerna var enorma, och den till Flygande Mattan bara hyfsat lång.
Så det blir som det blir, och 15 min senare så sitter jag fastspänd, nästan på samma plats som för 15 år sedan =).
Och jävlar vad det kittlar i magen, helt sjukt. Och skriks gör det.
Det ironiska med detta var ju så klart att jag insåg att det inte var speciellt läskigt (det har jag iof vetat hela tiden, mest bara dragit mig för att göra det av någon outgrundlig anledning) så nu skulle det åkas ALLT, utom fritt fall så klart =).
Bergochdalbana, kvastar, vilda musar, bläckfiskar och allt möjligt.
Insane hade jag sikte på också i adrenalin-dimman. Men Quinnan bangade. Tyvärr =)
Lärdom?
Kul med karuseller.
För övrigt så gjorde Peter Jöback rösten till Alladin, och Alladin är polare med en flygande matta =)

söndag 23 augusti 2009

34/101 En ny dag gryr, och slocknar







När jag slår upp ögonen kl 05.07 så är detta det första jag ser, utöver min Quinna som ligger och sover bredvid =).

Vi sover i en fiskebod, i det välkända fiskelägret Helgumannen.
Fiskeboden är 2.5 x 2.5 kvadratmeter, doftar gott av tjära och ligger 15 meter från havet.

En fantastisk plats att vakna på. Speciellt när det första man ser är soluppgången.

Vi somnar om, och vaknar vid en mer anständig tid, kl 09.00. Packar ihop alla saker och beger oss upp till de andra i stugan för att förbereda oss på en sightseeing-dag.

Vi har som plan att åka till Visby och titta på medeltidsveckan, för 15e året i rad, visst, men ändå lika mysigt =).

Just den här dagen är det 40+ grader i solen, och vi får tipset att det kanske inte är så jätte skoj att gå runt i Visbys små gränder då. Vilket var ett klok tips.

Det blir bad i den blå lagunen, Jungfrun, den största rauken i Sverige, och en lunch på en klassisk Amerikansk diner, komplett med röda lödersoffor och svartvitt golv, jukebox och hela kittet.
Restaurangen låg verkligen mitt ute i ingenstans. Ett mycket intressant fynd.

Raukade och trötta stressar vi hem till Fårö för att hinna med Solnedgången, och en si så där 15 min innan den går ner åker vi från stugan mot stenstranden och de lite mindre raukarna för att bevittna den, hmm ja 10e solnedgången den semestern.

Och detta är en utav de sista sakerna jag ser innan jag somnar igen.
En fantastisk plats.







tisdag 18 augusti 2009

33/101 "jag fick en baddare på kroken, den var två meter mellan ögonen"



Fiska fisk med hov är inte det vanligaste sättet skulle jag tro.

Att vada runt i en 24 grader varm sjö, djup upp till knäna med solnedgången i väster, och alla universums stjärnor ovanför, tillhör nog inte vänligheterna heller.

Jag och min svåger, Tyras onkel :), gav oss ut kl 23.30 och fiskade kräftor på Fårö. Målet var att få kanske en 20-30st.
Det hade vi kanske kunnat skrapa ihop på en si så där 25 timmar.

Som vi kom ihåg det så kröp kräftorna omkring "up for grabs" så att säga.
Precis som man fått för sig att det var mer snö när man var liten hehe.

På 2 timmar så fick vi tag på 5st, varav 2 i fem centimetersstorleken

Höjdpunkten var dock när vi lyckades fånga en aborre med hoven, en sömnig liten aborre, lagom stor att grillas.

Trots att det blev 3 relativt små kräftor, stelfrusna händer och kort sömn så var den grillade aborren värt det.

Tack för hjälpen Benjamin :)

onsdag 5 augusti 2009

32/101 Mobil-asketism

"Vilken är din käraste ägodel?" förvånade nog svarar de allra flesta sin mobiltelefon på den frågan. dock med frasen "hmm, inte fan vet jag, mobilen kanske"

Kontentan av det lilla stycket är nog att trots allt materialistiskt tänkande som är basen av världen idag, så har nog folk inga speciellt kära ägodelar.

Ironiskt. När 99% av världens befolkning skulle välja en ny gratis tv framför en främmande människas liv.

Nu kan man ju tro att jag valde att vara utan min mobil i två dagar för att statuera någon sorts exempel.
Men icke, en torsdag kl 02.05 ungefär, så slog jag vad med en kompis, efter några öl, jäger shots och nyponvin.
100kr på att jag klarar av att vara utan mobilen i två dagar.

Bakgrunden till vadet var att hon satt klistrad vid sin telefon hela kvällen.

Sagt och gjort. Av stängs telefonen, ut kommer simkortet och sen börjar resan.

Ungefär 200 gånger försökte jag titta på telefonen, och X antal gånger tänkta jag ringa och "kolla en sak" :)

Men nu så var det 100kr i potten, så då finns det inget nederlag.

Med tanke på att moroten på 100kr suktade som studenten gör för en 19 åring så känns den filosofiska och seriösa starten på denna text otroligt ironisk när den kommer från just mig.